Att vandra innebär att jag förflyttar mig med lätt börda. Allt jag har finns i min ryggsäck som innehåller så lite som möjligt – bara det jag behöver.
Ryggsäcken är också en markör. Den skickar signaler till omgivningen om minimalism, enkelhet, lågbudget m.m. Dessa signaler skapar kontakter. Ungefär som om du är ute med hunden. Eller en barnvagn. Människor attraheras och samtal och möten uppstår.
Ett exempel är från Stanstead flygplats utanför London. Tagit morgonflight från Sverige och står nu på Stanstead och ska köpa frukost i väntan på anslutning till Biarritz i Frankrike. Plockat till mig lite godsaker och upptäcker när jag ska betala att jag (igen) glömt öppna upp kortet för utlandsköp. Ber killen i kassan att ta nästa kund i kön medan jag fixar kortet. När jag böjer mig ner och flyttar undan ryggsäcken så frågar han – you are a backpacker? Yes I am, svarar jag lite förvånat. Då ler killen och replikerar – it’s on the house!
Hundar, barn eller ryggsäckar. De är alla dörröppnare på sina egna sätt.