Omsprungen

Med Charles ord om ickeprestation ankrat i minnet tog jag det lugnt och blev i första backen mer eller mindre omsprungen av en man runt 65. Att denna man också heter Charles visste jag inte då men vi kom att bli vänner och träffas många gånger under vår vandring mot Santiago.

Min första dag började som sagt lugnt, väldigt lugnt. Iakttagande och nyfiken på omgivningarna, och redan innan Charles passerat, höll det ändå på att bli en felnavigering i första vägskälet. Oops…

Även om jag hade hört att det var bra att komma till Roncesvalles i tid för att få en sängplats i klostret så valde jag ändå att inte gå på klockan. Det är nu jag sätter nivån! Stressar jag nu, som jag brukar i min vardag, så är det så Caminon kommer fortsätta och förbli. Och livet efter. En ständig jakt att komma fram. Nog nu! Här föddes mantrat…

jag vandrar inte för att komma fram